Fakta – Lagar och regler på arbetsmarknaden
Många funderar över varför man inte kan trycka mer pengar så alla blev rikare
eller så att vi kunde betala tillbaka vår statsskuld. Men värdet på pengar
ändras hela tiden. Om det finns mycket av en vara så är det inte värt så mycket,
men om det bara finns några få exemplar så är det värdefullt. Det vet alla som
samlar någonting. Det är faktiskt likadant med pengar. Man blir alltså inte
rikare bara av att ha mer pengar. Man är rik om man har pengar som är värda mer
än de pengar som andra har.
I ett samhälle försöker man därför inte att
tillverka mer pengar än man redan har. I stället går bara samma pengar runt i
ett ekonomiskt kretslopp. I grunden kan man säga att kretsloppet består av
hushåll och företag. Människor får lön för att de tillverkar varor åt företag
som de sedan själva köper och företaget har fortfarande behov av
arbetskraft.
Man kan också se det ekonomiska kretsloppet i ett större perspektiv. Då kan
man säga att det ser ut ungefär så här:
Hushållen – Erbjuder arbetskraft och får för det lön som de kan köpa
företagens produkter för.
Företagen – Tillverkar efterfrågade varor och tjänster. De får
betalning för dessa samtidigt som de har utgifter för arbetskraft, material,
lokaler, maskiner, kunskap mm
Staten – Är också en stor arbetsgivare som ger arbete och betalar ut
löner. Inkomsterna får de från skatter och avgifter från både hushållen och
företagen. De ger även ut bidrag.
Banker – Sköter sparande och utlåning både till hushåll och till
företag. De ger ränta på de pengar som de får in och tar ränta av de pengar de
lånar ut.
Utlandet – Alla pengar hålls givetvis inte kvar inom landet. Mycket
pengar försvinner från landet genom import av utländska varor och tjänster.
Pengar kommer även in i landet genom att vi exporterar varor och tjänster till
andra länder. Genom att exportera mer än vi importerar så blir vi rikare.
Fram till mitten av 1800-talet var Sverige fortfarande ett bondesamhälle. Med
industrialiseringen kom också jobben och behovet av att hitta regler och avtal
för detta. Numera finns de flesta jobben i städer.
Hitta jobb
Cirka 30-40 procent av alla jobb anmäls till arbetsförmedlingen. Resten av
jobben tillsätts genom t ex kontakter. För att hitta ett jobb måste du kolla
efter lediga jobb. Det kan du göra på arbetsförmedlingen, men det finns även
annonser i tidningar och på flera sidor på Internet. Det är också bra att prata
med vänner, släkt mm om att du söker jobb. Du kan också besöka eller ringa olika
företag och fråga dem om de har något jobb ledigt. Det viktiga är att du är
aktiv hela tiden. Får man inget jobb snabbt är det vanligt att man blir
uppgiven. Då är det tyvärr ännu mindre sannolikt att man ska hitta ett jobb.
Ansökan
Det finns många mallar du kan skaffa om hur man ska skriva en ansökan. Använd
dessa. En ansökan kallas ibland för ett CV. En ansökan ska kortfattat
innehålla:
- Namn, adress, ålder mm
- Varför vill du ha jobbet?
- Varför skulle
just du vara lämplig för jobbet?
- Utbildning, arbetserfarenhet och andra
erfarenheter t ex intresse, föreningar mm.
Arbetskontrakt
Det är inte alltid man kommer överens med sin arbetsgivare. Då måste man ha
ett kontrakt där man en gång har skrivit vad som gäller. Se till att få ett
kontrakt när du börjar ett jobb. Följande saker bör alltid stå med på ett
kontrakt:
- Namn mm på både arbetsgivare och arbetstagare
- Arbetsuppgifter och
arbetstider
- Lön, semester och eventuellt övriga löneförmåner
- När
anställningen börjar (och slutar om det är en visstidsanställning)
Anställningsformer
Det finns två olika former av anställning. Det är tillsvidareanställning och
visstidsanställning.
Tillsvidareanställning – En tillsvidareanställning gäller på
obestämd tid, och kallas ofta för ett ”fast” jobb. Den kan avslutas först efter
att du eller arbetsgivaren gett besked om det i förväg, med en viss bestämd
uppsägningstid. Arbetsgivaren behöver, till skillnad från dig, ha ”saklig
grund”, det vill säga starka skäl, för att avsluta anställningen.
Visstidsanställning – En visstidsanställning gäller för en bestämd
tid. Men möjligheten att visstidsanställa är begränsad till vissa fall. Det kan
vara att ett företag har en tillfällig ökad arbetsanhopning, ett säsongsarbete,
eller ett tillfälligt projekt. Det vanligaste är emellertid att man får ett
vikariat för någon annan person som kanske är ledig på grund av t ex sjukdom,
semester, utbildning eller föräldraledighet. Vikarier som sammanlagt har haft
mer än tre års vikariatstid under en femårsperiod hos samma arbetsgivare blir
automatiskt tillsvidareanställda.
En variant på visstidsanställning, även om det inte handlar om något
tillfälligt jobb är provanställning. En provanställning är högst sex månader som
sedan går över till en tillsvidareanställning. Under en provanställning kan både
du och arbetsgivaren bryta anställningen utan särskilda skäl.
Facket
Facket är en organisation som arbetar för att människor ska ha så bra villkor
och rättigheter på arbetsplatsen som möjligt. Den fackliga grundidén är att
människor tillsammans ska kunna påverka sin arbetssituation.
Under slutet av 1800-talet växte industrisamhället fram i Sverige från att ha
varit ett bondesamhälle. Fler och fler flyttar till städer och skaffar jobb på
en industri. Då var det väldigt lätt att få tag på arbetskraft eftersom många
var fattiga. För arbetsgivarna var detta en dröm då de kunde pressa ner lönerna
jättemycket. Var det någon som klagade på lönen så fanns det alltid någon annan
som ville ha jobbet i stället. Man behövde inte heller bry sig så mycket om
arbetsmiljön. Ville man ha ett jobb så fick man tåla högt buller, farliga ämnen
och maskiner, långa arbetsdagar mm. Arbetarna började samarbeta och organisera
sig och bilda fackföreningar. Vid sekelskiftet hade 40 fackföreningar bildats
med totalt 70 000 medlemmar. Fackföreningen hade blivit en mäktig kraft i
samhället som påverkade fram de lagar och rättigheter vi har idag. Ett viktigt
sätt som fackföreningarna kan påver saker är genom att strejka. Några berömda
strejker är Sundsvallsstrejken 1879 och strejken i Ådalen 1931.
Det finns olika fackförbund, beroende på vilket yrke man har. Många
fackförbund samarbetar också tillsammans för att bli ännu mäktigare tillsammans
i en centralorganisation. De tre stora centralorganisationerna, som alltså
består av många olika fackförbund, heter LO, TCO och SACO.
Om inte facket och arbetsgivaren kommer överens kan det bli konflikt. Då
kallar man ofta in en medlare som ska hjälpa dem att hitta en lösning. Gör man
inte det kan något av dessa två hända:
Strejk – Innebär att de anställda inte går till sitt arbete. Detta
är givetvis väldigt kännbart för arbetsgivaren som inte kan sälja eller
tillverka någonting då.
Lockout – Innebär att arbetsgivaren vägrar att låta de anställda
komma till jobbet. De tjänar alltså inga pengar under denna tid.
Lagar
Det finns några viktiga lagar som bestämmer hur saker ska vara mellan
arbetsgivare och arbetstagare. De viktigaste är:
MBL – Medbestämmandelagen. Den säger att fackföreningen ska ha rätt
att ha inflytande och förhandla med arbetsgivaren om viktiga förändringar och
beslut.
LAS – Lagen om anställningsskydd. Den säger att alla uppsägningar
måste vara sakligt motiverade. Vid arbetsbrist gäller att den som är sist
anställd ska bli först uppsagd. Undantag kan gälla för små företag.
AML – Arbetsmiljölagen. Den säger att man ska kunna arbeta i en god
arbetsmiljö. Vissa jobb är givetvis mer farliga än andra, men alla jobb ska
göras ”tillfredsställande” säkert med olika hjälpmedel, förutsättningar och
skydd.
Lagen om diskriminering – Diskriminering är förbjudet enligt lag.
Människor ska inte få behandlas olika när det gäller t ex anställning,
lönesättning, befordran, uppsägning mm. Man ska alltså behandlas lika oavsett
kön, sexuell läggning, etniskt ursprung och funktionshinder. Om man känner sig
diskriminerad kan man anmäla detta till en ombudsman. Då kan detta föras vidare
till en domstol som dömer ärendet och företaget kan t ex få betala pengar. Trots
denna lag så kan man se skillnader. Det kan man se i att det t ex är större
arbetslöshet bland funktionshindrade och invandrare och att män tjänar mer än
kvinnor.
Uppsägning
En uppsägning innebär att du säger upp dig från ditt jobb eller blir uppsagd
av arbetsgivaren. Oftast gäller minst en månads uppsägningstid.
Vid uppsägning från fast anställning måste det finnas ”saklig grund”. Det kan
vara till exempel arbetsbrist – om företaget går dåligt och inte har råd att ha
kvar all personal – eller personliga skäl, det vill säga om din arbetsgivare
tycker att du misskött ditt jobb.
Innan du blir uppsagd på grund av arbetsbrist måste arbetsgivaren först se
efter om det finns möjlighet till omplacering inom företaget. Först om detta
inte går är det lagligt att säga upp dig.
Arbetslöshet
Det finns konstant en viss arbetslöshet i ett land. Det tar ofta ett tag
innan man får ett nytt jobb om man blir arbetslös på grund av att ansökningar
och förhandlingar tar tid. Ibland kan dessutom jobben finnas på en annan ort än
man bor i. Det kan också finnas jobb som ingen har behörighet till även om det
finns många arbetslösa på en ort. Det kan alltså finnas många arbetslösa i ett
land som inte kan få jobb för att de inte har rätt utbildning eller att jobben
finns i en annan del av landet. Det är därför som det är bra för ett land med
arbetskraftsinvandring eftersom vi själva inte kan tillsätta alla jobb.
Om det är svårt för ett företag att få tag på personal brukar ofta lönerna
höjas för att locka fler till yrket och för att man vill locka över personal
från andra företag. På samma sätt brukar lönerna hållas nere om det finns många
som tävlar om att få samma jobb.
Jobba svart
Att jobba svart kan kännas lockande. Det kostar mindre för den som ger dig
jobbet och du får mer i fickan. Det man ofta inte tänker på är nackdelarna med
det. Nackdelen för dig personligen är att du inte är försäkrad om någonting
händer t ex sjukförsäkring vid sjukdom eller olycksfall. Du tjänar inte heller
pengar till din pension. Detta kan röra sig om ganska mycket pengar som du kan
förlora. Du har inte heller några rättigheter som skyddar dig. Det finns inga
regler om dräglig arbetsmiljö, arbetstider mm. Dessutom kan du aldrig hävda din
rätt om du t ex blir dåligt behandlad eller lurad eftersom du själv har begått
en olaglig handling och avtal och kontrakt sannolikt saknas.
Sammanfattningsvis är att du kortsiktigt kan tjäna lite pengar, men
långsiktigt förlorar du sannolikt på det. Nackdelen för samhället är givetvis
att den inte får pengar till skola, sjukvård, äldreomsorg mm.
A-kassa
När man är arbetslös får man pengar av a-kassan. För att få pengar måste man
vara medlem i a-kassan. Se därför till att bli medlem så fort du får ett jobb,
även om det bara skulle vara tillfälligt. Man kan också bli medlem redan i
gymnasiet om man har ett sommarjobb. Det finns olika a-kassor för olika
yrkesgrupper. A-kassan är normalt 80% av lönen men sänks om man har varit
arbetslös längre än 200 dagar.
Sjukskrivning
I ett land är det också naturligt att vissa människor är sjuka. Vissa är
sjuka korta perioder, medan andra är sjuka väldigt länge. Antalet personer som
är sjukskrivna har dubblerats sedan mitten på 1980-talet. Förr i tiden var det
vanligast att det var arbetare som blev sjukskriven för fysiska skador, men nu
är det också vanligt med t ex utbrändhet och stress bland tjänstemän. Man får
normalt sett 80% av sin lön om man är sjukskriven. De pengarna får man från
Försäkringskassan.
Informationen är hämtad från samhallskunskap.se – gratis läromedel på
nätet
Många funderar över varför man inte kan trycka mer pengar så alla blev rikare
eller så att vi kunde betala tillbaka vår statsskuld. Men värdet på pengar
ändras hela tiden. Om det finns mycket av en vara så är det inte värt så mycket,
men om det bara finns några få exemplar så är det värdefullt. Det vet alla som
samlar någonting. Det är faktiskt likadant med pengar. Man blir alltså inte
rikare bara av att ha mer pengar. Man är rik om man har pengar som är värda mer
än de pengar som andra har.
I ett samhälle försöker man därför inte att
tillverka mer pengar än man redan har. I stället går bara samma pengar runt i
ett ekonomiskt kretslopp. I grunden kan man säga att kretsloppet består av
hushåll och företag. Människor får lön för att de tillverkar varor åt företag
som de sedan själva köper och företaget har fortfarande behov av
arbetskraft.
Man kan också se det ekonomiska kretsloppet i ett större perspektiv. Då kan
man säga att det ser ut ungefär så här:
Hushållen – Erbjuder arbetskraft och får för det lön som de kan köpa
företagens produkter för.
Företagen – Tillverkar efterfrågade varor och tjänster. De får
betalning för dessa samtidigt som de har utgifter för arbetskraft, material,
lokaler, maskiner, kunskap mm
Staten – Är också en stor arbetsgivare som ger arbete och betalar ut
löner. Inkomsterna får de från skatter och avgifter från både hushållen och
företagen. De ger även ut bidrag.
Banker – Sköter sparande och utlåning både till hushåll och till
företag. De ger ränta på de pengar som de får in och tar ränta av de pengar de
lånar ut.
Utlandet – Alla pengar hålls givetvis inte kvar inom landet. Mycket
pengar försvinner från landet genom import av utländska varor och tjänster.
Pengar kommer även in i landet genom att vi exporterar varor och tjänster till
andra länder. Genom att exportera mer än vi importerar så blir vi rikare.
Fram till mitten av 1800-talet var Sverige fortfarande ett bondesamhälle. Med
industrialiseringen kom också jobben och behovet av att hitta regler och avtal
för detta. Numera finns de flesta jobben i städer.
Hitta jobb
Cirka 30-40 procent av alla jobb anmäls till arbetsförmedlingen. Resten av
jobben tillsätts genom t ex kontakter. För att hitta ett jobb måste du kolla
efter lediga jobb. Det kan du göra på arbetsförmedlingen, men det finns även
annonser i tidningar och på flera sidor på Internet. Det är också bra att prata
med vänner, släkt mm om att du söker jobb. Du kan också besöka eller ringa olika
företag och fråga dem om de har något jobb ledigt. Det viktiga är att du är
aktiv hela tiden. Får man inget jobb snabbt är det vanligt att man blir
uppgiven. Då är det tyvärr ännu mindre sannolikt att man ska hitta ett jobb.
Ansökan
Det finns många mallar du kan skaffa om hur man ska skriva en ansökan. Använd
dessa. En ansökan kallas ibland för ett CV. En ansökan ska kortfattat
innehålla:
- Namn, adress, ålder mm
- Varför vill du ha jobbet?
- Varför skulle
just du vara lämplig för jobbet?
- Utbildning, arbetserfarenhet och andra
erfarenheter t ex intresse, föreningar mm.
Arbetskontrakt
Det är inte alltid man kommer överens med sin arbetsgivare. Då måste man ha
ett kontrakt där man en gång har skrivit vad som gäller. Se till att få ett
kontrakt när du börjar ett jobb. Följande saker bör alltid stå med på ett
kontrakt:
- Namn mm på både arbetsgivare och arbetstagare
- Arbetsuppgifter och
arbetstider
- Lön, semester och eventuellt övriga löneförmåner
- När
anställningen börjar (och slutar om det är en visstidsanställning)
Anställningsformer
Det finns två olika former av anställning. Det är tillsvidareanställning och
visstidsanställning.
Tillsvidareanställning – En tillsvidareanställning gäller på
obestämd tid, och kallas ofta för ett ”fast” jobb. Den kan avslutas först efter
att du eller arbetsgivaren gett besked om det i förväg, med en viss bestämd
uppsägningstid. Arbetsgivaren behöver, till skillnad från dig, ha ”saklig
grund”, det vill säga starka skäl, för att avsluta anställningen.
Visstidsanställning – En visstidsanställning gäller för en bestämd
tid. Men möjligheten att visstidsanställa är begränsad till vissa fall. Det kan
vara att ett företag har en tillfällig ökad arbetsanhopning, ett säsongsarbete,
eller ett tillfälligt projekt. Det vanligaste är emellertid att man får ett
vikariat för någon annan person som kanske är ledig på grund av t ex sjukdom,
semester, utbildning eller föräldraledighet. Vikarier som sammanlagt har haft
mer än tre års vikariatstid under en femårsperiod hos samma arbetsgivare blir
automatiskt tillsvidareanställda.
En variant på visstidsanställning, även om det inte handlar om något
tillfälligt jobb är provanställning. En provanställning är högst sex månader som
sedan går över till en tillsvidareanställning. Under en provanställning kan både
du och arbetsgivaren bryta anställningen utan särskilda skäl.
Facket
Facket är en organisation som arbetar för att människor ska ha så bra villkor
och rättigheter på arbetsplatsen som möjligt. Den fackliga grundidén är att
människor tillsammans ska kunna påverka sin arbetssituation.
Under slutet av 1800-talet växte industrisamhället fram i Sverige från att ha
varit ett bondesamhälle. Fler och fler flyttar till städer och skaffar jobb på
en industri. Då var det väldigt lätt att få tag på arbetskraft eftersom många
var fattiga. För arbetsgivarna var detta en dröm då de kunde pressa ner lönerna
jättemycket. Var det någon som klagade på lönen så fanns det alltid någon annan
som ville ha jobbet i stället. Man behövde inte heller bry sig så mycket om
arbetsmiljön. Ville man ha ett jobb så fick man tåla högt buller, farliga ämnen
och maskiner, långa arbetsdagar mm. Arbetarna började samarbeta och organisera
sig och bilda fackföreningar. Vid sekelskiftet hade 40 fackföreningar bildats
med totalt 70 000 medlemmar. Fackföreningen hade blivit en mäktig kraft i
samhället som påverkade fram de lagar och rättigheter vi har idag. Ett viktigt
sätt som fackföreningarna kan påver saker är genom att strejka. Några berömda
strejker är Sundsvallsstrejken 1879 och strejken i Ådalen 1931.
Det finns olika fackförbund, beroende på vilket yrke man har. Många
fackförbund samarbetar också tillsammans för att bli ännu mäktigare tillsammans
i en centralorganisation. De tre stora centralorganisationerna, som alltså
består av många olika fackförbund, heter LO, TCO och SACO.
Om inte facket och arbetsgivaren kommer överens kan det bli konflikt. Då
kallar man ofta in en medlare som ska hjälpa dem att hitta en lösning. Gör man
inte det kan något av dessa två hända:
Strejk – Innebär att de anställda inte går till sitt arbete. Detta
är givetvis väldigt kännbart för arbetsgivaren som inte kan sälja eller
tillverka någonting då.
Lockout – Innebär att arbetsgivaren vägrar att låta de anställda
komma till jobbet. De tjänar alltså inga pengar under denna tid.
Lagar
Det finns några viktiga lagar som bestämmer hur saker ska vara mellan
arbetsgivare och arbetstagare. De viktigaste är:
MBL – Medbestämmandelagen. Den säger att fackföreningen ska ha rätt
att ha inflytande och förhandla med arbetsgivaren om viktiga förändringar och
beslut.
LAS – Lagen om anställningsskydd. Den säger att alla uppsägningar
måste vara sakligt motiverade. Vid arbetsbrist gäller att den som är sist
anställd ska bli först uppsagd. Undantag kan gälla för små företag.
AML – Arbetsmiljölagen. Den säger att man ska kunna arbeta i en god
arbetsmiljö. Vissa jobb är givetvis mer farliga än andra, men alla jobb ska
göras ”tillfredsställande” säkert med olika hjälpmedel, förutsättningar och
skydd.
Lagen om diskriminering – Diskriminering är förbjudet enligt lag.
Människor ska inte få behandlas olika när det gäller t ex anställning,
lönesättning, befordran, uppsägning mm. Man ska alltså behandlas lika oavsett
kön, sexuell läggning, etniskt ursprung och funktionshinder. Om man känner sig
diskriminerad kan man anmäla detta till en ombudsman. Då kan detta föras vidare
till en domstol som dömer ärendet och företaget kan t ex få betala pengar. Trots
denna lag så kan man se skillnader. Det kan man se i att det t ex är större
arbetslöshet bland funktionshindrade och invandrare och att män tjänar mer än
kvinnor.
Uppsägning
En uppsägning innebär att du säger upp dig från ditt jobb eller blir uppsagd
av arbetsgivaren. Oftast gäller minst en månads uppsägningstid.
Vid uppsägning från fast anställning måste det finnas ”saklig grund”. Det kan
vara till exempel arbetsbrist – om företaget går dåligt och inte har råd att ha
kvar all personal – eller personliga skäl, det vill säga om din arbetsgivare
tycker att du misskött ditt jobb.
Innan du blir uppsagd på grund av arbetsbrist måste arbetsgivaren först se
efter om det finns möjlighet till omplacering inom företaget. Först om detta
inte går är det lagligt att säga upp dig.
Arbetslöshet
Det finns konstant en viss arbetslöshet i ett land. Det tar ofta ett tag
innan man får ett nytt jobb om man blir arbetslös på grund av att ansökningar
och förhandlingar tar tid. Ibland kan dessutom jobben finnas på en annan ort än
man bor i. Det kan också finnas jobb som ingen har behörighet till även om det
finns många arbetslösa på en ort. Det kan alltså finnas många arbetslösa i ett
land som inte kan få jobb för att de inte har rätt utbildning eller att jobben
finns i en annan del av landet. Det är därför som det är bra för ett land med
arbetskraftsinvandring eftersom vi själva inte kan tillsätta alla jobb.
Om det är svårt för ett företag att få tag på personal brukar ofta lönerna
höjas för att locka fler till yrket och för att man vill locka över personal
från andra företag. På samma sätt brukar lönerna hållas nere om det finns många
som tävlar om att få samma jobb.
Jobba svart
Att jobba svart kan kännas lockande. Det kostar mindre för den som ger dig
jobbet och du får mer i fickan. Det man ofta inte tänker på är nackdelarna med
det. Nackdelen för dig personligen är att du inte är försäkrad om någonting
händer t ex sjukförsäkring vid sjukdom eller olycksfall. Du tjänar inte heller
pengar till din pension. Detta kan röra sig om ganska mycket pengar som du kan
förlora. Du har inte heller några rättigheter som skyddar dig. Det finns inga
regler om dräglig arbetsmiljö, arbetstider mm. Dessutom kan du aldrig hävda din
rätt om du t ex blir dåligt behandlad eller lurad eftersom du själv har begått
en olaglig handling och avtal och kontrakt sannolikt saknas.
Sammanfattningsvis är att du kortsiktigt kan tjäna lite pengar, men
långsiktigt förlorar du sannolikt på det. Nackdelen för samhället är givetvis
att den inte får pengar till skola, sjukvård, äldreomsorg mm.
A-kassa
När man är arbetslös får man pengar av a-kassan. För att få pengar måste man
vara medlem i a-kassan. Se därför till att bli medlem så fort du får ett jobb,
även om det bara skulle vara tillfälligt. Man kan också bli medlem redan i
gymnasiet om man har ett sommarjobb. Det finns olika a-kassor för olika
yrkesgrupper. A-kassan är normalt 80% av lönen men sänks om man har varit
arbetslös längre än 200 dagar.
Sjukskrivning
I ett land är det också naturligt att vissa människor är sjuka. Vissa är
sjuka korta perioder, medan andra är sjuka väldigt länge. Antalet personer som
är sjukskrivna har dubblerats sedan mitten på 1980-talet. Förr i tiden var det
vanligast att det var arbetare som blev sjukskriven för fysiska skador, men nu
är det också vanligt med t ex utbrändhet och stress bland tjänstemän. Man får
normalt sett 80% av sin lön om man är sjukskriven. De pengarna får man från
Försäkringskassan.
Informationen är hämtad från samhallskunskap.se – gratis läromedel på
nätet